Glömt dina inloggningsuppgifter?
Bli medlem


Startad 2008-10-29

Presentation
Forum
Medlemmar
Historia norra Roslagen
För att bredda intresset för våra historiska händelser i trakten. Titta till exempel på följande länkar som du hittar på min hemsida: www.paroll.dinstudio.se och där ett avsnitt hanlar om när ryssarna härjade i Roslagen 1719. Om Singö - av E. Alfred Jansson Om Väddö med flera platser - av Edvin Gustavsson Om Väddö med omnejd - av Urban Rejle Om Väddö och Grisslehamn - av Vilhelm Mattsson Om Öregrund och Östhammar - av Stig Sandelin

Nyheter för Historia norra Roslagen

Historik om Gräsö kyrka


(2011-08-19 16:59:34) I årsboken ROSPIGGEN 1962 - årsboken ges ut av Rolagens Sjöfartsminnesförening i Väddö - finns en intressant och detalrik uppsats, skriven av ERIC LINDVALL, om Gräsö kyrka. Förhoppningsvis publicerar den här hemsidan uppsatsen vid tillfälle.
Skrivet av Roland Palmquist

Gräsövalen - Ett sällsamt 100-årsminne


(2011-08-18 14:06:47) Gräsö.nu borde publicera en intressant artikel om Gräsövalen!
Jag hittade artikeln i ROSPIGGEN 1959-1960 - en årsskrift utgiven varje år av Roslagens Sjöfartminnesförening i Väddö. Jag förmodar att 100-årsminnet firades då skriften gavs ut. Den som hittar skriften ska titta på sidan 27.
Skrivet av Roland Palmquist

Rektorn i Öregrund jagade varg


(2008-12-02 16:42:42) Ett välkommet extra tillskott till lärarlönen, 10 Riksdaler Banco, fick Rector G. Lindman i Öregrund den 9 augusti 1840, enligt protokollsboken i Börstils socken. Han uppvisade den dagen öronen av en på Järsön skjuten varg. Att detta var riktigt hade verifierats av tre vittnen, varför rektorn fick sina skottpengar utbetalda. (Man behövde alltså inte släpa med sig hela vargen som bevis, utan det räckte med båda öronen - bara ett gick förstås inte.)
Skrivet av Roland Palmquist

Havande kvinnor ska akta sig för vargen


(2008-12-02 16:34:10) Jag vet inte om det kan kallas nyhet eftersom det gäller 1500-talet, men ärkebiskp Olaus Magnus påstod då, att havande kvinnor var särskilt utsatta för vargars angrepp. Fan tro´t sa Rellingen...
Skrivet av Roland Palmquist

Skinnförsäljning på 1500-talet


(2008-12-02 16:26:46) Visste du att man år 1562 från Öregrund utskeppade hela 81 120 viltskinn? Huvudparten var gråverk (ekorrskinn). Det måste alltså ha funnits en oerhörd mängd ekorrar i trakten på den tiden.

Du kan läsa om vargar i Roslagen på min hemsida, där det kommer att dyka upp en rad intressanta och ibland rätt läskiga historier i förbindelse med vargen. Själv hävdar jag att vi måste låta bli att dräpa vargar. Låt dem få leva - de är ju så vackra...
Skrivet av Roland Palmquist

Människorövare på Gräsön år 1716.


(2008-11-19 17:27:08) Kort utdrag ur Fredric Vilhelm Radloffs bok ”Beskrifning öfver Roslagen”.

”Sedan ryssarna år 1714 hade intagit hela Finland, befarade man antagligen deras besök på denna sidan om Östersjön. Fyra krigsskepp (svenska skepp, min anm.) skickades till Öregrund, hvilka höllo segelfarten fri emellan Stockholm och Norrland, och en krigshär sammandrogs i Roslagen under generallöjtnanten, sedermera fältmarskalken och överståthållaren grefve G. A. Taubes befäl. Hufvudkvarteret var detta och följande året, då arfprinsen (konung Fredrik) hade inseendet öfver trupperna, vid Finsta säteri i Skederids socken. Manskapet, som låg dels i läger och dels i byarna, bestod af 2,400 man till häst och 13,300 man fotfolk. Allmogen uppmanades af landshöfdingen baron Thure Bjelke att vara beredd till motvärn, och hade denne herre redan 1713 låtit indela bruksarbetarna, vid pass 1,000 man, i 8 kompanier med behöriga officerare under generaladjutanten och öfverjägmästaren Eric Trafvenfelts befäl. Denna beväring upphörde likväl 1715 genom den ändring konung Carl XII gjorde från Stralsund.
År 1716 i juli erhöll generalmajoren de la Barre befälet i Roslagsskären. Osäkerheten om de ställen, där fienden ville landstiga, förorsakade mycken svårighet vid motvärnet. Detta år gjorde likväl ryssarna ej någon betydlig skada. Den 3 augusti kommo deras galerer till Måsesten och borttogo 25 personer, till större delen Östhammarsbor. Följande dagen landstego de på Gräsön och öfverraskade 6 personer. Den 5 augusti satte de i land vid Öregrund, men då ett hemkommande fartyg sköt 2 skott, skrämdes de tillbaka. Denna gången brände de ej några hus och hela ströftåget förskaffade dem vid pass 50 fångar.”

Min anmärkning: Det visade sig så småningom – närmare bestämt år 1719 – att vissa av de svenska fångarna mot sin vilja fick tjänstgöra som ryssarnas lotsar, vägvisare och tolkar när den stora brandskattningen av svenska ostkusten genomfördes med förödande verkan.

Skrivet av Roland Palmquist

När ryssar na härjade Gräsö


(2008-11-10 14:18:42) När ryssarna härjade på Gräsö

Den som vill veta mer om hur det gick till när ryssarna år 1719 invaderade och förbrände stora delar av Roslagen – en förödande ”naturkatastrof” för de flesta rospiggar – kan läsa en hel del vittnesmål på min hemsida (se länk nedan). Följande lilla avsnitt har jag saxat ur artikeln ”Så var det förr i Öregrund”, som Stig Sandelin skrev 1980:


”Galärerna (ryssarnas grundgående anfallsvapen, min anm.) var inte särskilt snabba fartyg. Uppskattningsvis kunde de under rodd göra tre knop vid hård rodd, men bara två till två och en halv knop vid längre färder. Så mycket snabbare gick det nog inte heller under segel.
De kom inte fram till Öregrund förrän på eftermiddagen den 18 juli. Staden var öde. Den siste öregrundsbon, borgmästare Kihlberg, hade varit i staden ända till eftermiddagen den 17 juli, men flytt då han sett rökmolnen från Östhammar, Börstil och Ed.
Soldaterna steg i land och satte igång med sin vanliga systematiska härjning. Några högre officerare inkvarterades i en gård nära kyrkan, den s.k. Öbergska gården, och den var också den enda som skonades då staden senare stacks i brand.
Generalmajor de Lacy (en av ryssarna inhyrd officer, min anm.) sades själv ha varit i land sedan staden hade förstörts. Svenska fångar berättade att generalen var djupt skakad efter att ha studerat förödelsen.
Kosackerna spred eld och brand i omgivningarna. By efter by, hemman efter hemman gick upp i lågor. Efter det att Öregrund bränts – skadorna uppskattades till 101 228 daler silvermynt – sökte sig galärerna till Gräsö, där de förtöjde nära Gräsö gård. Det sägs att kosackerna använde Gräsö kyrka som stall, men det är svårt att förstå varför de ansåg sig behöva stall en så varm sommar som i juli 1719. Generalmajor de Lacy tog sitt kvarter på Gräsö gård medan kosackerna gjorde några snabba raider in över ön. Vid detta uppehåll – och det under hemfärden – brändes allt som kunde brännas på den södra delen av ön. På skogsvägen norrut stoppades ryssarna av en förhuggning, som de inte brydde sig om att forcera. Norrboda, Söderboda och Öster-Mörtarö tillhörde de få byar i skärgården som undgick ryssarnas härjningar.”


”Leufsta bruk förstördes, men vid Gävle mötte de Lacy så hårt motstånd att han slog till reträtt. Under hela återfärden ned genom skärgården brände man och plundrade. Gräsö gård, de Lacys högkvarter under vistelsen i öregrundstrakten, sattes i lågor, likaså södra Gräsön och gårdarna och öarna söder om Gräsön.

Slutsumman när det gällde ryssarnas härjningar blev förfärande. Totalt brände den norra styrkan (det fanns också en styrka söderut ner mot Norrköping, min anm.) tre städer, tre sockenkyrkor, sex prästgårdar, sex järnbruk, 20 säterier, 934 större gårdar och mindre hemman, 211 torp och backstugor. 10 000-tals människor blev hemlösa och berövade sin utkomst.
Det är omöjligt att värdera förödelsen i pengar. Bara förstörelsen av de många bruken var något av en ekonomisk katastrof. De uppländska bruken var den tidens stora svenska industrier och det krävdes stora ansträngningar att bygga upp hammare, smedjor och bruksherrgårdar på nytt.
Den svenska staten hade inga möjligheter att ersätta de skador som ryssen förorsakat. Ersättningen blev i regel att de drabbade slapp betala skatt under ett antal år – förmodligen en ganska teoretisk förmån då det nog dröjde flera år innan de drabbade hunnit hämta sig efter sina ekonomiska förluster. I vissa fall gav staten tillstånd att fritt hugga timmer för att bygga nya hus. Öregrund fick t.ex. rätt att fritt hugga 2 000 timmer på kronomark på Gräsö.”

Så långt Stig Sandelins skildring av de hemska händelserna i Gräsötrakten och här följer så ett avsnitt ur Edvin Gustavssons bok ”Roslagshistoriskt IV”. Kapitlet har rubriken ”Ryssåret 1719 och annat i Roslagen”.

”Börstil-Gräsö

Fastlandsdelen av Börstil, »Opsocknen«, hemsöktes av de här efter landstigningen i Östhammar den 17 (juli) kringridande kosackerna.
Tyvärr har inte för Stockholms län kunnat påträffas någon av de lika för Uppsala län i det föregående använda samma år upprättade fullständiga skadeförteckningarna, vilka man ser upplästes på tingen, ex. på tinget i Frösåker den 15 okt. och i Väddö den 19, och som det refereras till i senare handlingar. Vad vi har att gå efter är huvudsakligen de i inledningen nämnda längderna i kammarkoll. arkiv. Dessa avser emellertid antalet i de olika fallen föreslagna frihetsår och anger endast undantagsvis några värden – för Värmdö dock lösöresbeloppen. Jämte de uppgifter som kan inhämtas från andra håll ges därutöver blott de orts- och sockenvis sammanfattade siffrorna i det ovan under Öregrund nämnda extraktet. Detta gör att framställ-ningen i det följande blir mindre ingående.
Alltså bränt i Börstil den 17 juli: Kyrkan till tak och inredning, prästgården (Erik Hansson, som miste lösegendom för 8 421 d.kmt), Börstils by hela byn, 5 bönder och kaplanen Johan Annell, vilken förlorade lösöre till 899 d.kmt, Gammelbyn, hela byn 3 b. och Johan Teets gård, Ed, hela byn med prostgården, 7 b. även skogen avbränd, Mon, 1 b., Norrskedika, hela byn, 16 b., som miste även största delen av boskapen.
Efter landstigningen i Öregrund den 18 brändes på Norrön Kavarö, 2 gårdar (nr 2 och 3, nr 1 ej), Bolka, hela byn, 7 bönder, Sund, hela byn, 10 bönder, Söderby säteri (Agneta Wrede; möjligen redan föregående dag) jämte därunder brukade hemmanen nr 4-7; obränt i byn blev nr 2 och 3, 3 bönder. Uppbrända torp var Bystaden, Kavarö Nytorp, Ängsholmen och Söderbytorp.
Efter ryssarnas ankomst till Kallrigafjärden den 20 hemsöktes Simundö, där fienden uppges ha legat i två dagar. Hela byn, 7 gårdar, avbrändes och boskapen bortfördes. Samma dag brändes nr 2 i Duderö, 2 b. (nr 1 och 3 obrända), Hermansbo, under Forsmarks bruk och Kallriga. Slutligen brändes här följande dag eller den 21, enligt längdens datering, Aspö, 5 gårdar av 6, Snesslinge, hela byn, 16 b (»allenast hafva de kommit att conservera sina Koor«) och Snesslingebergs säteri (Carl Gustav Geete; med mistad lösegendom till 2 549 d. kmt). Uppbrända torp Ledsund, Rosendal och Västervik.
På Gräsön var ryssarna i land första gången samtidigt med besöket i Öregrund (UK 367 v). Uppbränd i juli 1719, heter det om Gräsö gård (»Kungsgården«; Gustav Strömfeldts arvingar på förpantning), med mistning till en stor del »af Boskap och afwell, Siötyg och åkerredskap«. Vid återkomsten norrifrån gjordes en grundligare genomgång, »hafwandes fienden anställt likasom ett skall öfwer hela öen och derigenom icke allenast upsökit boskapen utan och om någon ägendom uti skogen blifwit förgiömd och undanförd«.
V.-Mörtarö brändes den 4 aug. och vidare tillika med säden på åkern. Klockarboda, Muskargrund, Stora Rissen, Bjurön och Idön, vardera med en bonde. Samma öde drabbade Mårtensboda, Nötsveden, Svartbäck, Kallboda, Nordangärde, Österbyn (4 bönder), Västerbyn (3 b. och kaplanen Lars Åman, vilkens lösöreförlust anges till 1 177 d. kmt), Fårön, Sladdarön (2 b. med förlorad lösegendom för vardera till 600 och 515 d. kmt) och Ormön, 2 gårdar, »alldeles afbrände«. Uppbrända torp under Kungsgården: »Långstrand«, Skeppsholmen, »Nybogrinden« (Grinda?), »Larsboda« (Larsla?), »Kråkebo«, Svinktorp, Krangelboda, Långviken, Stummelboda, Djäknevarp, Kalvhagen, Högklyke, Getskär, Vargskär, Sundäng, Malmen, Farsholmen, Oxsten och »Lund«.
Till de norra byarna i kapellaget, Norr- och Söderboda och Ö.-Mörtarö, kom ryssarna inte. I uppräkningen förekommer heller inte Lilla Risten, Rävsten och Vässarön. Kyrkan lämnades obränd.
På Söderön uppträdde ryssarna under återfärden med att bränna Nolsterby, hela byn, 6 bönder, Mälby, do, 6 b., Tuskö, do 11 b., Kulla (en bränd, en obränd), Ytterby, hela byn, 4 b., och Boda, 2 b. (ladugården förskont; vid Boda, uppges det, hade posteringen »vid stora skeppsleden« stått alltsedan fienden fick in Åland). Vidare avbrändes Raggarön, 5 b., Fälön, 2 b., Slätön, 1 b., och Länsö, som var säteri och innehades av Johan Lillienstedt, vars immunitet som freds-underhandlare på Åland inte beaktades.
Summa bränt 52 ¾ mtl skatte, 17¾krono och 10 frälse samt 31 torp; skada på fast egendom 62 505 d. smt, lös dito 34 570:10:16, sammanlagt 97 075:10:16.”



Läs mer om rysshärjningarna i Roslagen på: www.paroll.dinstudio.se

Skrivet av Roland Palmquist

Ortnamn i Roslagen


(2008-10-29 15:44:35) Vad betyder Roslagens ortnamn egentligen? Det finns en rad exempel på min hemsida: www.paroll.dinstudio.se - ta en grundlig titt!

Klicka dig fram på sidan så hittar du mer som kan vara av intresse, åtminstone om du har nöje av lokalhistoria och kanske av släktforskning.

Jag kan också åta mig att hjälpa dig med din egen släktforskning. Kontakta mig i så fall på roland.p@glocalnet.net - fast det är inte helt gratis...men kolossalt billigt.
Skrivet av Roland Palmquist


Bilder från Historia norra Roslagen
Medlemmar
Ulf Grele
Ulf Grele
jonas lövström
Jessica Wahlén
Lars Nilsson
Daniel Åkerlöf
Anders Rodén
Fredrik Söderman
Alexander Lindgren
Mikael Park
Christer Ström
Tomas Eriksson
Mariana Holmelin
katarina zelahn
Peter Johansson
Anita Carlsson
Thomas Carlsson
Roland Palmquist


Den här gruppen kan alla vara med i.
 


Det här händer på Gräsö
Det finns inget i kalendern för denna grupp.